Ingen blogg sen Mac kraschade...

...får se hur det hela kommer att arta sig framöver.

Har aldrig haft någon större datakrasch i karriären.

Men nu verkar det som jag fått igen det retroaktivt.

Eller radioaktivt som Roffe Zetterlund felsa vid något av alla hans Golden Moments.

Min Mac har i stort sett inte ett endaste rätt i detta nu och beter sig därefter:

Tänk Johnny Ekström på grus.

Värre, som en kanonpackad tonårstjej

Eller ännu hellre, och allra värst, som den så kallade backklippan i Gnaget i lördags; en hånfullt enkelt borttacklad och sensationellt klen Nils-Erik Johansson man-mot-man skuldra mot skuldra med Landskronas Pär Cederqvist momentet innan Gnaget fick målet i röven som kickade dem ut ur cupen. (närkamper och man-mot-man som ska vara en av hans styrkor...hahaha...han var så vek och svag och kass och patetisk och så löjligt enkelt borttacklad av BOIS segerskytt Cederqvist)

Eller varför inte bara kort och gott som Pontus Wernblooms vårsäsong?


Nu sitter jag med lånad PC och funderingar kring hur jag ska närma mig apparaten.

Och när jag väl närmat mig den, vad ska jag då göra? Alla tips mottages extremt tacksamt.

Program har försvunnit, virus har dykt upp (dem har jag bromsat tror jag), mitt mobila bredband vill den inte på några villkors vis veta av. Och så vidare...

Är inne på att slänga aset till hyenorna, men tycker kanske ändå att det kan vara idé att se om det går att återuppliva den gamla klumpen.

För alla som undrar så snackar vi en iMac inköpt 2001.

Har gått som en klocka fram till i fredags då något måste ha inträffade när Esset loggade ut.

Fråga mig inte vad som hände, men när jag sparkade igång burken på lördag morgon var den som förbytt. Det var som om självaste Satan slagit klorna i datorn och gjort om den till sin egen personliga Macbeast .

Trött man blir...