...tror han kan leva med den insikten. Återkommer hela tiden till fjolårets möte mellan lagen på Ullevi...den gången nickade Wallerstedt in 3-2 eller om det fan var 4-3 i den femte tilläggsminuten. Snacka om blytung förlust den också.
För att Kalmar såg torsken igår som en riktigt jävla tung match att tappa det är ingen vågad gissning. Hade de vunnit hade försprånget ner till Blåvitt varit nio pinns. Nu är det bara klart hanterbara tre poäng som skiljer lagen åt.
Det som gladde mig mest förutom den magiska målproducerarkvarten och de tre skitsofta poängen var att Blåvitt visade aggressivitet och vilja att bland annat hålla tillbaka motståndarlaget när de vann boll, ställde om och attackerade.
Något som det varit lite upp och ner med so far i serien i år.
Men vem vet nu kanske det vänder...
Det är så jävulskt viktigt att plocka fram de där smått primitiva neanderthalegenskaperna i alla matcherna oavsett motstånd!!
Och som inte det inte vore nog med beröm så ska hela laget få en litenliten klapp på hjässorna för att de faktiskt försökte spela anfallsfotboll med en klar och tydlig linje, även om dessa linjer är allt än komplicerade. I princip kan man sammanfatta det med att Blåvitt utnyttjade kanterna och försökte mata in bollar i de små länningarnas straffområde vilket i sin tur resulterade i tre mål för Blåvitt och ett slutresultat som skrevs till 3-2!!
Touche in the night. Going for the gold.
Men tufft läge redan på måndag igen med ännu en prestigeladdad seriefinal mot sjukt disciplinerade och täta Elfsborg.
Tråkiga Elfsborg.
Tror fan Blåvitt med Olsson i frontlinjen bestämmer sig för att sätta knallekillarna rejält på plats den här gången.
Dessutom finns det ju en revansch att utkräva för Blåvitt efter fjolårets penibla utspelning och utklassning.
Ja ni noterade väl att lillkillen Adamski svarade för ett ljuvligt, helt perfekt avvägt inlägg till Spaceboy-Wallerstedt som bara gick upp och gjorde jobbet. Det gör han jävligt bra i de flesta fall. En professionell och lojal inställning som gör det lätt att gilla gubben Wallerstedt.
Nä nu lutar det åt ett glas recovery. Vad gillar ni kakburken förresten? Legitim, va? EM-kakan...haha
För att Kalmar såg torsken igår som en riktigt jävla tung match att tappa det är ingen vågad gissning. Hade de vunnit hade försprånget ner till Blåvitt varit nio pinns. Nu är det bara klart hanterbara tre poäng som skiljer lagen åt.
Det som gladde mig mest förutom den magiska målproducerarkvarten och de tre skitsofta poängen var att Blåvitt visade aggressivitet och vilja att bland annat hålla tillbaka motståndarlaget när de vann boll, ställde om och attackerade.
Något som det varit lite upp och ner med so far i serien i år.
Men vem vet nu kanske det vänder...
Det är så jävulskt viktigt att plocka fram de där smått primitiva neanderthalegenskaperna i alla matcherna oavsett motstånd!!
Och som inte det inte vore nog med beröm så ska hela laget få en litenliten klapp på hjässorna för att de faktiskt försökte spela anfallsfotboll med en klar och tydlig linje, även om dessa linjer är allt än komplicerade. I princip kan man sammanfatta det med att Blåvitt utnyttjade kanterna och försökte mata in bollar i de små länningarnas straffområde vilket i sin tur resulterade i tre mål för Blåvitt och ett slutresultat som skrevs till 3-2!!
Touche in the night. Going for the gold.
Men tufft läge redan på måndag igen med ännu en prestigeladdad seriefinal mot sjukt disciplinerade och täta Elfsborg.
Tråkiga Elfsborg.
Tror fan Blåvitt med Olsson i frontlinjen bestämmer sig för att sätta knallekillarna rejält på plats den här gången.
Dessutom finns det ju en revansch att utkräva för Blåvitt efter fjolårets penibla utspelning och utklassning.
Ja ni noterade väl att lillkillen Adamski svarade för ett ljuvligt, helt perfekt avvägt inlägg till Spaceboy-Wallerstedt som bara gick upp och gjorde jobbet. Det gör han jävligt bra i de flesta fall. En professionell och lojal inställning som gör det lätt att gilla gubben Wallerstedt.
Nä nu lutar det åt ett glas recovery. Vad gillar ni kakburken förresten? Legitim, va? EM-kakan...haha
Om ni ägnar burken några ögonkast så ser ni att det handlar om ett i många avseenden freakat lagfoto på Sverige som pryder burkens lock.
Ljungberg ser ut som han precis återvänt från en längre sittning på klosetten och inte riktigt hunnit räta ut kroppen ännu.
Henke i sina kanske inte helt klockrena dreads och Butter från Bjärred har även han inte hunnit inta position innan fotografen bränt av sina rutor och avlägsnat sig från Wembleys gröna matta.
Burken är en ascool landslagssouvenir men jag har långt gående tankar på att kränga av den på Tradera. Så därför vill jag bara inflika att om det är någon som känner att han/hon verkligen är intresserad av att äga denna burk så är det bara att ringa eller e-posta ett bud.
Sen ska jag gå och betala essets nya undanlagda Fred Perry-skor, innan det kommer hit en schnubbe till lägenheten för att pröjsa och hämta en bok.
Därefter kan det vara läge att pallra sig upp till Johanneberg för en kort okulärbesiktning av min lägenhet, vilken Senor Herr flyttade ut ur idag.
Därefter är det högst sannolikt att det sitts in på Cheers för Gais-Malmö FF.
Japp där satt strukturen för resten av dagen. Starkt!
Därefter är det högst sannolikt att det sitts in på Cheers för Gais-Malmö FF.
Japp där satt strukturen för resten av dagen. Starkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar