Min gode vän Senor Herr är Gaisare (ja, jag vet visst är det tragiskt) och stolt innehavare av årskort på sittplatssektionen.
I kväll har han dock fått en inbjudan av något slags eventföretag, som i korta drag går ut på att att äta middag, supa ner sig och säga tjena tjena till några mer eller mindre fotbollsintresserade själar medan man ser på matchen i en av VIP-logerna på Ullevi.
Han tackade ja.
Därför ringde han mig och gav mig det flotta erbjudandet att låna hans säsongskort (ja, han är en god och generös vän) vilket såklart ger mig fri entré in på le derby tonight.
Något man inte tackar nej till.
Så jag sa ja tack och tog emot hans grönsvarta plastkort och tänkte att det var väl trevligt att spara 240 kalla som en biljett kostar i kväll.
Men sen kom tankarna. Tvivlen och funderingarna.
Jag kommer att sitta bland Gaisare.
Ensam.
Att gå på fotboll ensam har jag i och för sig inga problem med. Har alltid varit av den bestämda uppfattningen att när man ser på fotboll så ser man på fotboll. På sin höjd kanske man släpper ifrån sig en och annan inte alltför långrandig kommentar vid passabelt tillfälle, men inga jävla snackfester medan matchen spelas.
Men däremot: hur kommer det uppfattas när jag ställer mig upp och skriker ut min glädje vid 1-0, 2-0, 3-0 osv?
Måste jag lägga band på mig när Blåvitt leker sönder Gais?
Verka sur, förbannad och uppgiven när Blåvitt gör mål?
Eller nästan lika ruttet: måste jag sitta tyst och dölja min lycka när Blåvitt nätar?
Måste jag bli en Zelig på Gais sittplatsläktare i kväll?
Kamouflera mig och utge mig för att vara något jag inte är, aldrig har varit och aldrig kommer att bli...en Gaisare??
Måste jag beklaga mig när bollen rullar Blåvitts väg, när Blåvitt vinner närkamper, när Blåvitt vinner matchen?
Never.
Ok, helt seriöst så är jag inte särsklit nervig för dessa spörsmål såhär drygt 90 minuter innan avspark. Tror inte Gais sittplatsläktare är överbefolkad av testosteronstinna dårar som skulle banka mig sönder och samman om jag vädrade mina Blåvita sympatier...men tanken är ändå lite kul...och jag måste säga att jag är lite spänd på hur det hela kommer att utveckla sig...och helt uppriktigt så är det väl ganska självklart att man inte blåser på med värsta känslomässiga utspelen utan sansar sig både en och två gånger under matchen i kväll, sett till vilka praktiska omständigheter jag har att leva med.
Sa jag förresten att solskenet tilltagit sen sist...och att det slutat blåsa?
Så nu jävlar - vilka optimala förutsättningar för en underskön fotbollsfest.
Minst 2-0 till Blåvitt.
Drar till Ullevi nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar